torsdag 13 december 2012

Julstök!

Ja men så var det jul runt hörnet!
Många saker som ska ordnas. Det ska pyntas hemma, du måste julstäda.
Julklapparna ska handlas. ÅÅh nej! Tänker du nu, farbror Arne har jag kvar, han som aldrig gillar några julklappar fast du anstränger dig. Du känner dig liiite stressad och får liiiite mer ångest.

Idag är det lucia, kanske jäktar du från ena kottens luciatåg till den andras. Åh om du bara kunde klona dig själv. Liiiiiite mera ångest och liiiite mera stress.
Så kommer du ihåg att i helgen så var det ju så att ni prompt skulle ha halva släkten hemma och baka julgodis. Och du som inte handlat än.  Kanske att du hinner innan den där avslutningen, som du egentligen inte vill gå på. Liiiiiite mera ångest ändå och ytterligare mera stress.
Nu när ångesten är som störst och axlarna sitter vid öronen, när magknipet kommer (för mig personligen handlar det om att jag ska få in mitt examensarbete i tid!) så uppmanar jag dig att

 INTE GLÖMMA AV DIG SJÄLV!

Ja okej så du glömde köpa den där sjunde sillburken, big deal? Nä världen rasar inte samman. Så istället för att stressa upp dig över en massa inte jätte viktiga säger jag nu... Gå och träna.
Glöm inte dig själv. Se till att du i alla fall kommer iväg till ditt favorit pass. Eller får en raskpromenad. Prioritera! Du kan inte klona dig själv, du kan inte göra alla till lags. Ta ut dina aggressioner på jympa golvet (eller vad för typ av träning du föredrar) och känn den otroligt sköna känslan efter passet. Magknipet är borta och axlarna sitter där dom ska.
Så, stäng ner datorn och ge dig själv en timma!
 
Vi ses ikväll!
 
Camilla 


(Jo då jag är mycket väl medveten om att det inte är så lätt i alla lägen, men du förstår nog min poäng ändå! :) )


                                                                                                  (blid hämtad från google.se)
 

måndag 3 december 2012

Fantastisk Förenings Fanatiker?

 Fanatisk ? Njae .. men fantastisk kanske, blink blink.
Under många herrans år i min uppväxt har jag kånkat på en träningstrunk fram och tillbaka till träningar av alla de slag. Mestadels till och från basketträningen i Högsbo och även i BK Göteborg. Många sena kvällar har det blivit – träna till 22.00 ? Ja, visst – lite trött blir man kanske, men allt går – bara man vill och har lust till sin träning.
Som tack för allt slit har man väl en och annan medalj men också mycket erfarenhet av hur ett föreningsarbete på många olika plan bedrivs.

Varför fortsätter jag själv då att kånka på denna träningstrunk, fram och tillbaka, år ut och år in?
Jag är ju försjuttsingen ”bara” 51 år och tänker inte sluta. Jag vill inte och jag har framför allt inte lust att sluta. Konstigt nog får jag merlust – och varför?
Jo, det finns en förening – om ni inte redan visste det, som heter IF Friskis & Svettis.
Där är jag med stolthet medlem, inte bara medlem förresten utan även, en aktiv funktionär.
Det är vi som gör det möjligt!
Fast nu ljög jag allt lite. Det är ju inte vi, funktionärer ensamma, som gör det möjligt utan det är tillsammans med er andra medlemmar och motionärer som vi gör det möjligt.
Vi kämpar på, svettas hinkvis och vi gläds åt varandras bedrifter på jympagolvet eller var du nu än befinner dig inne på Friskis. Vi möts – flera gånger i veckan om än bara med våra blickar och nickar igenkännande. Det kan räcka ibland för att känna gemenskap.
Ibland skapar vi ytterligare vänskapsband med träningen som en gemensam hobby.
De flest tänker nog inte på att Friskis är en förening, en icke vinstdrivande förening som via sina medlemmars kortavgifter och medlemskap gör det möjligt att för så många  kunna träna, utmana sig själv, ha kul och känna gemenskap på ett eller annat sätt.
Det känns fantastiskt att vara med i detta gäng och jag ångrar inte det minsta att jag vid ett tillfälle för ca 16 år sedan anmälde mig till att vara värd i föreningen (undras vad som hade hänt om det funnits en basketförening i Kungälv/Ytterby?).
Men det ska jag säga er, jag har inte ändrat mig en endaste sekund sedan våren 1996 då jag tog ”steget” fullt ut.

16 år ! – Ja jisses vad tiden rinner iväg.  Vad har hänt under dessa år som jag varit med?

Min egna utveckling :
Från Värd till Gyminstruktör. Från gyminstruktör till – FYS och HIT ledare och nu sist Cirkelgymsledare som vi startar upp i februari. Sen har vi ju allt annat som liksom följt med under åren men det skulle ta alldeles för lång tid att rabbla upp här, en annan gång kanske.

Friskis & Svettis utveckling:
Från att ha verksamhet i de olika skolorna/idrottshallarna runt om i Kungälv tog föreningen steget att 1996 ordna en egen hall som då varit Blå Boden i Ytterby.
Perfekt tidpunkt att börja i föreningen om jag får säga det själv.
Det var stort  - en egen hall. Att slippa trägolven, ont i benhinnorna och vi ska inte prata om alla dammtussarna och de tråkiga duscharna.
Egen hall – nytt, fräscht, snygga och rena duschar, mjukt härligt underlag i gympasalen mm, mm. Senare kom i och för sig ett par bränder och ställde allt på en ända, men ur detta fick vi faktiskt ytterligare yta att utveckla vår förening i.
Så – TACK för att det brann lite i våra och i grannlokalerna, vi är evigt tacksamma för det.
16 år senare – Ja, nu står vi här igen och då inför en ännu större utmaning.
Gissa vad ? Jo, vi bygger en helt ny anläggning i Rollsbo tillsammans med Ytterbygg. Tjohooo - Fattar ni ? - en helt ny anläggning ?!
I februari 2013 öppnas dörrarna och vi kommer fullständigt att storma in av kraft, nytändning och glädje. Nytt, nytt, nytt och åter nytt – helt magiskt.
Så gör som jag – JOIN THE FORCE !
Ännu en gång är det ”perfekt tidpunkt” att börja i föreningen, oavsett vad som passar just dig.  Jag lovar – du lär inte bli besviken , men o andra sidan,  du väljer själv !


Vi ses på F&S – Lisbeth Jäberg


tisdag 27 november 2012

Tack!



Först och främst ska jag introducera mig. Mitt namn är Camilla och jag är funkis i Friskis och Svettis Kungälv. Jag har varit medlem i föreningen sedan 2000 och värd sedan 2003 ungefär. För tillfället är jag värd på Kicki och Lisbeths pass HIT på måndagar och cirkelfys på torsdagar.

Jag läser till lärare och bor i Sävedalen. Jodå du läste rätt, jag bor i Sävedalen och tränar på Friskis i Kungälv. Nu tänker du att jag inte är riktigt klok? Kanske inte, men har du själv reflekterat över varför just du tränar på Friskis i Kungälv? Vad är det som gör att du kommer tillbaka vecka ut och vecka in?  För mig så handlar själva träningen om så mycket. Jag älskar den där underbara känslan innan ett pass. Jag står där, kollar på klockan och vet att det snart är dags. Snart ska jag få gå in i hallen och sätta igång. Bara det gör att plusen ökar en aning för det är ju så roligt. Väl inne i hallen är det dags, musiken sätts igång och vi kör. En timme senare är vi klara, svetten rinner från pannan och mina muskler är skakiga och kroppen är så trött. Men ändå när jag tittar omkring ser jag samma sak. Alla ler! Just den känslan efter ett pass, endorfinerna spritter i kroppen och man är glad. Trött men oj så glad. Det är en anledning till att jag tränar. Givetvis tycker jag om att se min egen utveckling, jag blir starkare och smidigare och kroppen förändras. Det är min motivation. Vad är din?

 

Så varför just Friskis i Kungälv undrar du fortfarande. Finns det inga andra föreringar närmre? Jo det gör det, men ingen är som Friskis i Kungälv. Varför? Svaret är lätt. Det är DU! Alla fantastiska motionärer och funktionärer i föreningen. Den sköna stämningen som alltid råder på alla pass. Spelar ingen roll vilken intensitet, om du spinner eller walkar, kör HIT eller dansar eller slänger vikter på gymmet. Jag ser det överallt. Glada människor. Folk skrattar, pratar med varandra, slänger iväg ett leende till den där medmotionären som man alltid träffar. Kommer det någon ny, finns det alltid någon som tar sig an denna och visar hur vi gör på friskis i Kungälv. Inne på passen, igen spelar ingen roll på vilket för det är samma på alla, så är man där och peppar varandra. Får ett skönt leende från ledaren i mitten, kanske en rygg dunk av medmotionären, kanske är det just dig jag gapar lite extra på i ett pass? Därför vill jag inte träna någon annanstans än på Friskis i Kungälv. Det är den rena skära glädjen som finns överallt, den som DU sprider! Så tack så mycket för att du gör mig glad!

Vi ses ikväll

 

Camilla
 
Övning ger färdighet heter det. En bild från när jag övade in HIT-uppvärmningen :)
 

Friskis ger Mersmak!


Hej!
Vad kul att vara här!
På tiden att vi har en egen blogg, tycker jag
J

Jag älskar att röra på mig och har gjort så i 25 år. Innan dess var jag som många andra tjejer, lite trumpen och ganska slö. Hade alla möjliga ursäkter när det var dags för skolgympa, och tyckte det var pest att tvingas göra redskapsgymnastik, hoppa höjdhopp, kasta bollar och spela fotboll.

Gillade att baka sockerkaka och chokladbollar, det gjorde vi ofta på eftermiddagarna efter skolan. Sen delade jag och syrran på alltihop. Jättegott…

Men den tiden är förbi. Jag är så glad att jag hittat roliga sätt att röra på mig – och slutat leta efter ursäkter för att låta bli. Och sedan lång tid tillbaka är jag betydligt mer noga med vad jag stoppar i mig. Kroppen vänjer ju sig vid bra grejer. Den är lite bortskämd, min kropp, men det gör inget. Jag tror vi vinner på det i längden, jag och alla mina celler.

Det känns bra att skämma bort sin kropp med bra näring och allsidig rörelse. Jag tränar styrka någon gång i veckan, springer lite ibland, går på yoga då och då – och så älskar jag spinning. Man vet vad man får och det är helt upp till en själv att ta i så mycket man orkar och vill just den dagen.

Jag har två söner på 6 resp. 8 år. Och en man som jobbar mycket. Själv driver jag eget företag, det går bra och är fantastiskt kul, men innebär mycket jobb och ganska lite tid för sig själv. Det är inte helt enkelt att få ihop det. Ibland får barnen vara med på träningen, ibland hänger de med på cykel när jag joggar en sväng, ibland får vi vuxna turas om att gå på varsitt pass.

Jag tror det är viktigt att vara lite snäll mot sig själv. Att inte ställa alltför höga krav på hur ofta man ska träna, att alltid servera hemlagat och ha ett välstädat hem med nyputsade fönster. Tagga ner på kraven och prioritera dig själv istället.

Relationen till dig själv är den enda du vet kommer att vara livet ut, så ge dig själv en klapp på axeln ibland, låt dig känna att du är bra. Sätt gärna mål som är utmanande, men de ska vara realistiska och möjliga att nå. Målen ska ge dig en möjlighet att göra dig själv stolt och glad, helst varje dag.

Vi hörs!
//Kajsa

Om bloggaren:
Kajsa Asp Jonson är journalist, dietist och utbildad PT. Hon driver företaget Mersmak kommunikation och är med i vår Marknadsföringsgrupp. Tuff och rolig träning, fräsch mat och gott kaffe är några av de saker som gör livet värt att leva, enligt Kajsa.